Nyckelbegrepp inom public relations

Agendasättande

Agenda-setting är processen att påverka vilka frågor som anses viktiga i offentlig debatt och media. Det används ofta i pr och public affairs för att styra medielogik och politiska diskussioner, särskilt i samband med policyfrågor och samhällsdebatt.

Exempel:

Ett företag som aktivt pitchar hållbarhetsfrågor till nyhetsredaktioner inför en politisk diskussion.

Nytta:

Ger organisationen möjlighet att styra samtalet mot sina prioriterade frågor och öka synlighet i relevanta sammanhang.

Fallgropar:

Överdriven vinkling, bristande transparens eller att försöka sätta agenda utan trovärdighet kan leda till backlash.

Budskapsplattform

En budskapsplattform är ett strukturerat ramverk som definierar organisationens kärnbudskap, stödjande argument och tonalitet för all kommunikation. Det används av företag, myndigheter och NGO:er för att säkerställa konsekvent kommunikation i alla kanaler, särskilt vid kampanjer, kriskommunikation och varumärkesbyggande.

Exempel:

Ett företag som tar fram en plattform med huvudbudskap för pressmeddelanden, sociala medier och interna presentationer.

Nytta:

Säkerställer enhetlighet, stärker varumärkesidentitet och gör det enklare för talespersoner att agera konsekvent.

Fallgropar:

För komplex struktur, otydliga formuleringar, att inte uppdatera vid förändringar eller att ignorera målgruppsanpassning.

Byråbrief

En byråbrief är ett dokument som sammanfattar mål, målgrupp, budskap och förväntningar inför ett kommunikationsuppdrag. Det används av företag och organisationer för att ge tydlig riktning till externa byråer, särskilt vid produktlanseringar, kampanjer och krishantering.

Exempel:

Ett företag som skickar en detaljerad brief till sin PR-byrå inför en produktlansering.

Nytta:

Ger tydlig riktning, sparar tid och minskar risken för missförstånd mellan kund och byrå.

Fallgropar:

Otydliga mål, för mycket eller för lite information, eller att inte uppdatera briefen vid förändringar.

Digital pr

Digital pr är strategisk kommunikation som använder digitala kanaler för att bygga varumärke och skapa relationer med målgrupper. Det är viktigt eftersom det kombinerar traditionell pr med digital marknadsföring för att öka synlighet och trovärdighet online.

Exempel:

Ett företag som arbetar med SEO-optimerade pressmeddelanden och influencer-samarbeten för att öka synlighet online.

Nytta:

Ökar räckvidd, stärker varumärket och förbättrar sökbarhet i digitala miljöer.

Fallgropar:

För mycket fokus på teknik istället för innehåll, bristande mätning av effekt eller ignorering av målgruppens beteende.

Debattartiklar

Debattartiklar är opinionsdrivande texter som publiceras i media för att påverka samhällsdebatten och framföra organisationens ståndpunkt. De används ofta i public affairs för att påverka policy och opinion.

Exempel:

Ett företag som skriver en debattartikel om behovet av hållbarhetslagstiftning i en nationell dagstidning.

Nytta:

Positionerar organisationen som en relevant aktör och kan påverka policybeslut.

Fallgropar:

För aggressiv ton, brist på faktagrund eller att välja fel kanal för publicering.

Effektmätning (KPI, analys)

Effektmätning är processen att mäta och analysera resultatet av kommunikationsinsatser mot uppsatta mål. Det är viktigt för att visa ROI och optimera framtida aktiviteter.

Exempel:

Ett företag som följer upp en kampanj genom att mäta räckvidd, engagemang och konverteringar.

Nytta:

Ger insikt i vad som fungerar, möjliggör optimering och visar ROI för kommunikationsaktiviteter.

Fallgropar:

Att mäta fel KPI:er, bristande datakvalitet eller att inte använda insikterna för förbättring.

Framing

Framing är tekniken att presentera information på ett sätt som påverkar hur mottagaren tolkar budskapet. Det används i pr och public affairs för att forma opinion och skapa positiva associationer.

Exempel:

Ett företag som beskriver en kostnadsökning som en investering i kvalitet och hållbarhet.

Nytta:

Hjälper organisationen att styra perception och skapa positiva associationer.

Fallgropar:

Manipulativ framing kan leda till förtroendekris om mottagaren upplever brist på transparens.

Huvudbudskap

Huvudbudskap är det centrala budskap som all kommunikation utgår ifrån och som sammanfattar organisationens kärnvärden. Det är grunden för konsekvent och tydlig kommunikation.

Exempel:

Ett företag som definierar sitt huvudbudskap som ”Innovation för en hållbar framtid” och använder det i alla kanaler.

Nytta:

Säkerställer konsekvens och tydlighet i kommunikationen, vilket stärker varumärkesidentiteten.

Fallgropar:

För generiskt eller otydligt budskap som inte skiljer organisationen från konkurrenter.

Hashtag-kampanj

En hashtag-kampanj är en digital kampanj som använder en specifik hashtag för att skapa engagemang och spridning i sociala medier. Det är en effektiv metod för att driva användargenererat innehåll.

Exempel:

Ett företag som lanserar #GoGreen för att uppmuntra kunder att dela hållbarhetsinitiativ.

Nytta:

Ökar räckvidd, skapar användargenererat innehåll och stärker varumärkesnärvaro online.

Fallgropar:

För generisk hashtag, bristande uppföljning eller risk för negativ användning av hashtaggen.

Kriskommunikation

Kriskommunikation är den strategiska processen för att hantera kommunikationen vid en kris och minimera skador på organisationens rykte. Det är avgörande för att skydda varumärket och återställa förtroende.

Exempel:

Ett företag som snabbt informerar om en produktåterkallelse och aktiverar talespersoner i media.

Nytta:

Skyddar varumärket, minskar ekonomiska skador och återställer förtroende.

Fallgropar:

Fördröjd respons, brist på transparens, ignorering av sociala medier.

Lokala medierelationer

Lokala medierelationer innebär att bygga relationer med regionala och lokala medier för att öka synlighet i specifika geografiska områden. Det är viktigt för företag med lokal närvaro eller community-engagemang.

Exempel:

Ett företag som kontaktar lokalpress inför öppning av en ny butik.

Nytta:

Stärker varumärket på lokal nivå och skapar närhet till målgruppen.

Fallgropar:

Att ignorera lokala nyhetsvärden eller använda för generiska budskap.

Medieträning

Medieträning är utbildning för talespersoner i hur man hanterar intervjuer och mediekontakter professionellt. Det är en operativ insats som stärker organisationens förmåga att kommunicera trovärdigt i media.

Exempel:

En workshop där VD tränas inför en presskonferens om företagets årsresultat.

Nytta:

Ökar säkerhet, konsekvens och trovärdighet i mediekontakter.

Fallgropar:

Överdriven manusbundenhet, brist på autenticitet eller att ignorera svåra frågor.

Medieanalys

Medieanalys är processen att utvärdera mediebevakning för att förstå hur organisationen och dess budskap uppfattas. Det används för att mäta genomslag och optimera framtida kommunikation.

Exempel:

Ett företag som analyserar tonläge och räckvidd i artiklar efter en kampanj.

Nytta:

Ger insikt i varumärkets position och möjliggör förbättring av framtida kommunikationsstrategier.

Fallgropar:

Att basera analysen på för liten datamängd eller ignorera kontexten i rapporteringen.

Målgruppssegmentering

Målgruppssegmentering innebär att dela upp en bred målgrupp i mindre segment baserat på demografi, beteende eller intressen. Det är en nyckelstrategi för att skapa relevant och effektiv kommunikation.

Exempel:

Ett företag som skapar olika budskap för kunder i olika åldersgrupper.

Nytta:

Ökar relevansen i kommunikationen och förbättrar kampanjens effektivitet.

Fallgropar:

För grov segmentering, ignorera beteendedata eller att inte uppdatera segmenten över tid.

Medierelationer

Medierelationer är processen att bygga och underhålla relationer med journalister och redaktioner för att öka chanserna till publicitet. Det är en grundpelare i PR-arbetet.

Exempel:

Ett företag som regelbundet skickar pressmeddelanden och erbjuder exklusiva intervjuer till branschjournalister.

Nytta:

Ökar sannolikheten för positiv mediebevakning och stärker varumärkets synlighet.

Fallgropar:

Att skicka irrelevant material, ignorera deadlines eller vara för påträngande.

Narrativ

Ett narrativ är en sammanhängande berättelse som formar hur organisationen uppfattas och ger struktur åt kommunikationen. Det används för att skapa en tydlig identitet och emotionell koppling till målgruppen.

Exempel:

Ett företag som bygger ett narrativ kring innovation och hållbarhet i alla sina kampanjer.

Nytta:

Skapar emotionell koppling, stärker varumärkesidentiteten och gör budskap mer minnesvärda.

Fallgropar:

Otydligt narrativ, motsägelser eller att inte anpassa berättelsen till olika målgrupper.

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering är processen att bedöma om en händelse eller ett budskap har tillräckligt nyhetsvärde för att publiceras i media. Det är en central del av PR-strategin.

Exempel:

Ett företag som analyserar om en produktlansering är relevant för branschpress.

Nytta:

Hjälper organisationen att prioritera vilka nyheter som ska kommuniceras för att få genomslag.

Fallgropar:

Att överskatta nyhetsvärdet eller ignorera målgruppens intresseområden.

Opinionsbildning

Opinionsbildning är en planerad process för att påverka attityder och värderingar hos målgrupper eller beslutsfattare genom kommunikation och aktiviteter. Det är centralt inom public affairs och pr.

Exempel:

Ett företag som driver en kampanj för att öka stödet för hållbarhetslagstiftning via debattartiklar och sociala medier.

Nytta:

Skapar stöd för organisationens ståndpunkter, påverkar policy och stärker varumärket som samhällsaktör.

Fallgropar:

För aggressiv ton, brist på faktagrund eller att ignorera målgruppens värderingar.

Pressmeddelande

Ett pressmeddelande är en strukturerad text som används för att informera media om nyheter, händelser eller initiativ från en organisation. Det är en taktisk PR-metod för att nå bred publik via redaktionella kanaler.

Exempel:

Ett företag som skickar ett pressmeddelande om en ny produktlansering till branschmedia.

Nytta:

Ger möjlighet att nå bred publik via redaktionella kanaler och ökar trovärdigheten jämfört med annonsering.

Fallgropar:

För reklamliknande ton, brist på nyhetsvärde eller att ignorera målgruppens intresseområden.

Q&A (Frågor och svar)

Q&A innebär att förbereda svar på potentiella frågor från media, kunder eller intressenter för att säkerställa konsekvent och korrekt kommunikation. Det används ofta inför presskonferenser, intervjuer och kriskommunikation.

Exempel:

Ett företag som tar fram en Q&A inför en presskonferens om en ny produkt.

Nytta:

Ökar förtroendet, minskar risken för missförstånd och stärker talespersonens säkerhet.

Fallgropar:

För generiska svar, brist på uppdatering eller att ignorera svåra frågor.

Storytelling

Storytelling är tekniken att använda berättelser för att skapa emotionell koppling och göra budskap mer engagerande och minnesvärda. Det är en viktig metod inom pr och corporate communications för att bygga varumärke och skapa förtroende.

Exempel:

Ett företag som berättar kundhistorier för att visa hur deras lösningar skapar värde.

Nytta:

Ökar engagemang, stärker varumärkesidentitet och gör komplexa budskap lättare att förstå.

Fallgropar:

Överdriven dramatik, bristande autenticitet eller att ignorera målgruppens behov.

Tankeledarskap (Thought Leadership)

Thought Leadership är strategin att positionera organisationen eller dess företrädare som experter inom ett område genom att dela insikter och kunskap. Det används inom pr och corporate communications för att bygga auktoritet och driva branschdiskussioner.

Exempel:

Ett företag som publicerar white papers och deltar i branschpaneler för att driva diskussioner om hållbarhet.

Nytta:

Bygger trovärdighet, ökar varumärkets auktoritet och skapar långsiktigt förtroende.

Fallgropar:

För säljfokuserat innehåll, bristande substans eller att ignorera målgruppens behov.