Nyckelbegrepp inom corporate communications

Anseendehantering

Anseendehantering är processen att övervaka, påverka och förbättra hur en organisation uppfattas av sina intressenter. Det används av företag, myndigheter och NGO:er för att skydda varumärket, särskilt i en tid av AI-drivna sökningar och sociala medier där rykten sprids snabbt.

Exempel:

Ett företag som aktivt hanterar negativ publicitet genom proaktiv kommunikation och dialog med media.

Nytta:

Skyddar och stärker varumärket, vilket är avgörande för långsiktig konkurrenskraft och kundlojalitet.

Fallgropar:

Att ignorera kritik, agera reaktivt istället för proaktivt eller använda otransparenta metoder. 

Arbetsgivarvarumärke

Employer branding är strategisk kommunikation som syftar till att positionera företaget som en attraktiv arbetsgivare. Det används av företag och organisationer för att attrahera talanger och stärka engagemang, särskilt i en tid av kompetensbrist och ökad transparens via sociala medier.

Exempel:

En kampanj som lyfter medarbetarberättelser och företagets kultur på sociala medier.

Nytta:

Attraherar talanger, stärker medarbetarengagemang och minskar rekryteringskostnader.

Fallgropar:

Överdriven idealisering som inte stämmer med verkligheten kan skapa misstro.

Corporate branding

Corporate branding är strategin för att bygga och kommunicera ett företags övergripande varumärkesidentitet, snarare än enskilda produkter. Det är viktigt eftersom det skapar en sammanhållen bild av företaget som stärker förtroendet hos alla intressenter och används vid varumärkesstrategi, positionering och långsiktig kommunikation.

Exempel:

Ett företag som lanserar en kampanj för att stärka sitt rykte som innovativ och hållbar aktör.

Nytta:

Skapar en stark och enhetlig varumärkesbild som ökar förtroendet hos kunder, investerare och medarbetare.

Fallgropar:

Otydlig differentiering, bristande konsekvens mellan ord och handling, eller att ignorera interna målgrupper.

Employer branding

Employer branding är strategisk kommunikation som syftar till att positionera företaget som en attraktiv arbetsgivare. Det är viktigt eftersom konkurrensen om talanger ökar och företag behöver visa kultur, värderingar och utvecklingsmöjligheter.

Exempel:

En kampanj som lyfter medarbetarberättelser och företagets kultur på sociala medier.

Nytta:

Attraherar talanger, stärker medarbetarengagemang och minskar rekryteringskostnader.

Fallgropar:

Överdriven idealisering som inte stämmer med verkligheten kan skapa misstro.

Förändringskommunikation

Förändringskommunikation är planerad kommunikation som stödjer organisatoriska förändringar och minskar motstånd. Det är avgörande vid omstruktureringar, digitalisering och kulturförändringar.

Exempel:

Ett företag som kommunicerar tydligt om nya arbetsprocesser och erbjuder dialogforum för medarbetare.

Nytta:

Ökar acceptans, minskar osäkerhet och säkerställer att förändringar implementeras effektivt.

Fallgropar:

Brist på tydlighet, att ignorera feedback eller att kommunicera för sent. 

Hållbarhetskommunikation

Hållbarhetskommunikation är strategisk kommunikation som lyfter företagets arbete med miljö, socialt ansvar och styrning (ESG). Det är avgörande för att möta lagkrav och stärka varumärket i en tid där hållbarhet är en konkurrensfaktor.

Exempel:

Ett företag som publicerar en hållbarhetsrapport och delar storytelling om klimatinitiativ i sociala medier.

Nytta:

Stärker varumärket, uppfyller lagkrav och ökar förtroendet hos kunder och investerare.

Fallgropar:

Greenwashing, vaga löften utan mätbara resultat eller bristande transparens.

Internkommunikation

Internkommunikation är kommunikationen inom organisationen som syftar till att informera, engagera och skapa förståelse hos medarbetare. Det är avgörande för att bygga kultur, minska ryktesspridning och skapa alignment kring strategiska mål.

Exempel:

Ett företag som skickar veckovisa nyhetsbrev om strategiska mål och projektstatus till alla anställda.

Nytta:

Ökar engagemang, minskar ryktesspridning och stärker företagskulturen.

Fallgropar:

För ensidig kommunikation, ignorera feedback eller att använda för många kanaler utan struktur.

Issues management

Issues management är processen att identifiera, analysera och hantera frågor som kan påverka organisationens rykte eller verksamhet. Det är en proaktiv metod för att minska risker och undvika kriser.

Exempel:

Ett företag som upptäcker en potentiell regulatorisk förändring och förbereder kommunikation för att hantera frågan proaktivt.

Nytta:

Minskar risker, stärker förtroendet och gör organisationen proaktiv istället för reaktiv.

Fallgropar:

Att ignorera svaga signaler, bristande uppföljning eller att kommunicera för sent.

Intressentkartläggning

Intressentkartläggning är processen att identifiera och analysera intressenter och deras inflytande för att prioritera kommunikationsinsatser. Det är en strategisk metod som används inom public affairs och corporate communications för att förstå maktstrukturer och nätverk.

Exempel:

Ett företag som kartlägger politiska beslutsfattare och opinionsledare inför en lagändring.

Nytta:

Gör det möjligt att rikta resurser effektivt och bygga strategiska relationer.

Fallgropar:

Missad uppdatering av kartan, underskattning av informella nätverk eller felaktig prioritering.

Joint statement

Ett gemensamt uttalande är en koordinerad kommunikation från flera parter för att visa en enad ståndpunkt i en fråga. Det används ofta i public affairs och kriskommunikation för att signalera samarbete och styrka.

Exempel:

Två företag som tillsammans publicerar ett uttalande om hållbarhetsinitiativ.

Nytta:

Stärker trovärdighet och signalerar samarbete, vilket kan påverka opinion och policy.

Fallgropar:

Bristande samordning, otydliga budskap eller att en part drar sig ur i sista stund.

Kampanjstrategi

Kampanjstrategi är en plan som definierar mål, målgrupper, budskap och kanaler för en kommunikationskampanj. Det är grunden för att säkerställa att kampanjen är målinriktad och ger mätbara resultat.

Exempel:

Ett företag som utformar en kampanjstrategi för att lansera en ny produkt med fokus på sociala medier och pr.

Nytta:

Säkerställer att kampanjen är effektiv, konsekvent och optimerad för rätt målgrupp.

Fallgropar:

Otydliga mål, bristande målgruppsanalys eller att inte följa upp resultat.

Kriskommunikation

Kriskommunikation är den strategiska processen för att hantera kommunikationen vid en kris och minimera skador på organisationens rykte. Det är avgörande för att skydda varumärket och återställa förtroende.

Exempel:

Ett företag som snabbt informerar om en produktåterkallelse och aktiverar talespersoner i media.

Nytta:

Skyddar varumärket, minskar ekonomiska skador och återställer förtroende.

Fallgropar:

Fördröjd respons, brist på transparens, ignorering av sociala medier.

Kommunikativt ledarskap

Kommunikativt ledarskap är kommunikationen från ledningen till medarbetare och externa intressenter för att skapa tydlighet och förtroende. Det är avgörande för att bygga kultur och engagemang.

Exempel:

Vd som kommunicerar företagets vision och strategi i ett internt möte och via LinkedIn.

Nytta:

Stärker engagemang, bygger förtroende och skapar alignment kring företagets mål.

Fallgropar:

Otydliga budskap, brist på autenticitet eller att ignorera feedback från medarbetare.

Målgruppssegmentering

Målgruppssegmentering innebär att dela upp en bred målgrupp i mindre segment baserat på demografi, beteende eller intressen. Det är en nyckelstrategi för att skapa relevant och effektiv kommunikation.

Exempel:

Ett företag som skapar olika budskap för kunder i olika åldersgrupper.

Nytta:

Ökar relevansen i kommunikationen och förbättrar kampanjens effektivitet.

Fallgropar:

För grov segmentering, ignorera beteendedata eller att inte uppdatera segmenten över tid.

Omvärldsanalys

Omvärldsanalys är processen att systematiskt samla in, analysera och tolka information om externa faktorer som påverkar organisationen, såsom politiska, ekonomiska och sociala trender. Det är en strategisk metod för riskhantering och proaktiv planering.

Exempel:

Ett företag som gör en kvartalsrapport om politiska beslut och medielandskap för att förutse risker och möjligheter.

Nytta:

Ger underlag för strategiska beslut, stärker organisationens förmåga att agera proaktivt och minskar risker.

Fallgropar:

Föråldrad data, bristande källkritik eller att insikterna inte omsätts i praktisk handling.

Q&A (Frågor och svar)

Q&A innebär att förbereda svar på potentiella frågor från media, kunder eller intressenter för att säkerställa konsekvent och korrekt kommunikation. Det används ofta inför presskonferenser, intervjuer och kriskommunikation.

Exempel:

Ett företag som tar fram en Q&A inför en presskonferens om en ny produkt.

Nytta:

Ökar förtroendet, minskar risken för missförstånd och stärker talespersonens säkerhet.

Fallgropar:

För generiska svar, brist på uppdatering eller att ignorera svåra frågor.

Strategisk kommunikation

Strategisk kommunikation är planerad och långsiktig kommunikation som stödjer organisationens övergripande mål och vision. Den används för att säkerställa att budskap är i linje med affärsstrategin och stärker varumärket.

Exempel:

Ett företag som utformar en kommunikationsplan kopplad till affärsstrategin för att stärka varumärket.

Nytta:

Säkerställer alignment mellan kommunikation och affärsmål, ökar effektivitet och trovärdighet.

Fallgropar:

Bristande koppling till strategi, för statisk planering eller att ignorera förändringar i omvärlden.

Tankeledarskap (Thought Leadership)

Tankeledarskap är strategin att positionera organisationen eller dess företrädare som experter inom ett område genom att dela insikter och kunskap. Det används inom pr och corporate communications för att bygga auktoritet och driva branschdiskussioner.

Exempel:

Ett företag som publicerar white papers och deltar i branschpaneler för att driva diskussioner om hållbarhet.

Nytta:

Bygger trovärdighet, ökar varumärkets auktoritet och skapar långsiktigt förtroende.

Fallgropar:

För säljfokuserat innehåll, bristande substans eller att ignorera målgruppens behov.

Varumärkesplattform

Varumärkesplattform är ett strategiskt ramverk som definierar organisationens kärnvärden, vision, tonalitet och visuella identitet. Den används inom corporate communications för att skapa en konsekvent och tydlig varumärkesprofil.

Exempel:

Ett företag som tar fram en varumärkesplattform för att säkerställa konsekvent kommunikation i alla kanaler.

Nytta:

Skapar tydlighet, stärker varumärkesidentiteten och gör kommunikationen mer effektiv.

Fallgropar:

För komplex struktur, bristande implementering eller att inte uppdatera vid förändringar.

Visuell identitet

Visuell identitet är den grafiska representationen av varumärket, inklusive logotyp, färger, typografi och bildspråk. Den är en taktisk del av corporate communications som stärker igenkänning och varumärkesprofil.

Exempel:

Ett företag som använder en enhetlig design i alla presentationer, annonser och sociala medier.

Nytta:

Ökar igenkänning, stärker varumärkesprofilen och skapar en professionell framtoning.

Fallgropar:

Inkonsekvent användning, föråldrad design eller att ignorera målgruppens preferenser.

White Paper

Ett White Paper är ett fördjupat dokument som presenterar expertkunskap, analyser eller lösningar på ett specifikt problem för att positionera organisationen som auktoritet. Det används inom pr och corporate communications för att bygga trovärdighet och driva tankeledarskap.

Exempel:

Ett företag som publicerar ett White Paper om framtidens hållbarhetsstrategier för att attrahera beslutsfattare.

Nytta:

Bygger trovärdighet, genererar leads och stärker varumärket som expert.

Fallgropar:

För tekniskt språk som gör dokumentet svårtillgängligt, bristande aktualitet eller att det uppfattas som dold reklam.